Dilsa Demirbag-Sten

Vikten av avvikelsen

Jag har blivit om ombedd att skriva en text om jämställdhet och att framföra texten här i dag.

Det är svårt att säga något relevant om en så viktig fråga som jämställdhet utan att ta ansats i vikten av avvikelser i stort.

Jämställdhet mellan könen är bara en gren på mångfaldsträdet som inte låter sig kapas ner till avhuggna kategorier som kön, etnicitet, religiös tillhörighet, sexuell läggning eller funktion duglighet.

Det finns lika många identiteter som det finns människor.
Varje människas identitet är flytande och under ständig utveckling.

Ny kunskap, nya idéer och innovationer ligger till grund för mänsklighetens utveckling och framsteg.

Är det gud som får alla planeter att snurra eller om kan det vara naturlagar som styr banorna? Kretsar solen kring jorden eller kan det vara tvärtom?
En gång i tiden revolutionerande frågeställningar som ledde till upplysningen. I takt med att frågeställningarna vann gehör bland allmänheten flyttades också livet mening, från att vara en kort förberedelse inför livet efter döden, till det profana.

Upplysningstankarna blev ett ifrågasättande av den politiska, ekonomiska, och kulturella makten som var beredd att med vapen försvara sina positioner.

Upplysningsidealen ledde till ett systemskifte och det är lätt att glömma att det var en blodig och konfliktfylld period.

Upplysningen är bara en parentes i mänsklighetens historia men avgörande för det liv vi lever idag.

Några hundra år efter att man konstaterade att det är jorden som snurrar runt solen dök det upp nya tankar: Kan vi flyga? Hur vore det om vi kunde prata med människor som befinner sig i en annan del av staden eller kanske rent av i ett annat land. Hisnande tanke. En gång i tiden rena fantasier men idag är det självklarheter.
Flygande bilar, turistresor till mars och en värld utan olja. Naiva fantasier? Eller verklighet inom snar framtid?

Vi vet att varje ny idé, innovation och kunskap är resultat av en kreativ process.

Demokrati som samhällssystem, boktryckarkonsten, elektricitet och internet är produkter av kreativa processer som i grova drag kan beskrivas så här:
Någon har tittat på omvärlden med en kritisk blick, format en egen och avvikande tanke, formulerat den, fattat modet att uttrycka den, prövat den mot andra och inte minst – gått från idé till handling.

Denna någon har varit beredd att misslyckas om och om igen, tills det blev rätt.
Denna någon är alltid en människa av kött och blod, som du och jag.

Det är alltid ”Denna någon”-s uppriktiga och nyfikna ifrågasättande som banar väg för framsteg och utveckling.

Utan kritiken mot det gamla kan inget nytt födas.
Kreativitet är den kritiska avvikelsen.

Människan är ett berättande djur, så låt oss hämta exempel från konsten. Listan på fiktiva figurer som fångat vårt känsloregister är lika lång som mänsklighetens historia. Huvudkaraktärerna i berättelserna må tillsynes vara helt vanliga människor, men det är deras avvikelse som fångar vårt intresse och vår fascination; Oidipus, Medea, Jesus, Pippi och Walter White.

Avvikelsen är en dörr till nya insikter om vår värld, om oss själva och vad det är att vara människa. Innerst inne är vi alla avvikande. Som Pippi, Oidipus, Jesus eller Walter White. Vissa är lite bättre än andra på att förtränga detta.

Konstnären, vetenskapskvinnan och entreprenören vet att avvikelsen är detsamma som skapande, att känslan av att vara avvikande kan skapa ett utanförskap som oftast kommer med ett pris, men att det är i det avvikande som den skapande människan har en hemvist.

Barnet i klassrummet som avviker kan med uppmuntran och lite extra kärlek bli en kreativ, modig och innovativ samhällsmedborgare.

Kreativitet är alltid en frigörelse från etablerade perspektiv.

Det finns vedervärdiga, sämre, bra eller strålande förutsättningar för kreativitet. En grundläggande är demokrati dvs individens rätt att äga men också uttrycka sin tanke och idé. Vi vet att innovationer och uppfinningar förutsätter fri forskning. Fri forskning förutsätter yttrandefrihet.
Demokrati är med andra ord hygiennivån.

Städerna har alltid varit centra för kulturliv, intellektuellt arbete, kommers och finans. I staden får du dina värderingar och livsval ständigt ifrågasatt. Varje dag. Vi ger oss ut i ett smärre kaos när vi stänger ytterdörren bakom oss och det går ju ganska bra för det mesta. Staden gick 2008 om landsbygden. Det bor fler människor i städerna än i de rurala delarna av landet.

Där det finns ett stort flöde av människor och tankar, flödar även kreativitet.
Det krävs dock att vi rör oss utanför bekväma bubblor. Med andra ord – en avgörande förutsättning för kreativitet är att det finns ett flöde av människor som inte bekräftar varandra. Det krävs ett flöde av olika idéer, tankar och livsval.

”Kreativitet kommer från idéer i konflikt” – Donatella Versace.

I ett rum med bara män är kvinnor avvikelse. I ett rum med tekniker är en humanist avvikelsen. I ett sammanhang med humanister har en ekonom mycket att tillföra.

Bland börsbolagen är en invandrad person avvikelsen. Det finns fler män som heter Ander än det finns kvinnliga styrelseledamöter på börsen. För civil sektor är en blond, heterosexuell, medelålders man med namnet Anders något mycket ovanligt.
—-

Låt oss återgå till upplysningen. Etablerade normer och konventioner ifrågasattes och skakades från grunden. Vetenskapsmän och fritänkare fick sätta livet till när kyrkans självklarhet ifrågasattes av upplysta individer.
Stora samhällsförändring sker sällan utan konflikter, ibland blodiga krig.
Ändå, några vågade ifrågasätta. Trots riskerna.

Det behöver inte vara så dramatiskt. Sverige är en demokrati.
Även dagens samhälle har normer och konventioner.
Det är varmt och lugnt i gemenskapen och få vill skapa dålig stämning. Den som sitter tryggt och säkert vill sällan förändra tillstånden.
För Country club-gänget finns det mycket att förlora och vem vet vad det finns att vinna.

Men den som inte är mottaglig för förändringar och avvikelser är rädd.
Och rädsla bygger varken samhälle, företag eller något annat hållbart och konstruktivt.

Avvikare drivs av en så stark nyfikenhet att den har inget annat val än att möta sin rädsla och kliva ut bortom trygga rum. Ta risker. Drömmen är starkare än rädslorna. Några av dessa risktagare som vi i efterhand minns som stora ledare.

Är vi alla kreativa varelser?

Myten om kreativitet som en gudagåva är tröttsam och vetenskapen har satt den på plats. Kreativitet går att träna upp.
Varje barn har tänjt på vuxnas tålamod genom att ställa frågan – varför är det så? Människan är sökande och därmed född kritiskt tänkande och därmed förmögen att skapa nytt.

Inget samhälle eller verksamhet kan överleva på gamla meriter.

Mänskligheten stor inför stora utmaningar.

Vi har skadat vår planet genom vår livsstil.
Vi behöver hitta botemedel mot sjukdomar som riskerar slå ut stora delar av mänskligheten. Svält och vattenbrist är ett faktum. Tiden går.

Vi bevittnar fantastiska nya tekniska innovationer. AI är ett faktum, och neurologerna erövrar dagligen ny kunskap om vår hjärna – teknik och kunskap som kan lyfta mänskligheten till nästa nivå.

Vi står inför ett nytt systemskifte.

Men stora samhällsförändringar skapar rädsla som sprider sig som kvicksilver. Vi ser det ske just nu och vi har sett det förr. Politisk oro sprider sig i den fria världen.

Dagens ledarskap behöver hantera allt detta. De kommer att leda vårt land, våra demokratiska institutioner och företag genom stora förändringar.

Allmän skolplikt har lett till att allt fler har fått tillgång till en bra utbildning. Kompetensbasen är bredare än någonsin. Det ledarskap som utestänga kompetenta människor som inte speglar ledarskapet, kommer förr eller senare att göra sig irrelevant.

Vad vi behöver är ett nytt ledarskap som ser vad det finns att vinna på mångfald i stort.
Ledare som vågar möta det kaos det ibland innebär att sätta olikheter i samma rum. Ledare som ser det som självklart att alltid ställa frågan – VARFÖR?- och som har funnit svaret i en uppgift större än dem själva.
Sist men inte minst – vi behöver ledarskap som vågar gå från idé till handling.

Det är ledarskapet som förstår vinsterna av att ge sig ut i det okända, förmedla vikten av att våga, tillåter sig själv och andra att misslyckas som kommer att ta oss igenom de utmaningar som står framför oss.

Mångfald och jämställdhet är med andra ord inte målet.
Mångfald och jämställdhet är medlet som kommer att hjälpa oss att nå målet om ett demokratiskt och hållbart Sverige, innovativa och vinstdrivande företag, fortsatt blomstrande intellektuellt liv och nya fantastiska verk som hjälper oss att förstå vad det är att vara människa.

Dilsa Demirbag-Sten
3 oktober 2016